Första steget mot förorten Knivsta har tagits
Majoritetens förslag till statsutvecklingsstrategi antogs i första politiska instans
Igår kom stadsutvecklingsstrategin upp till beslut i samhällsutvecklingsnämnden. Efter remissrundan med mer än 220 synpunkter har förslaget reviderats på marginalen. Så hur gick det i nämnden?
Moderaterna, Centern, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänstern drev i nämnden igenom sitt gemensamma förslag till stadsutvecklingsstrategi. Det betyder att målet om att bygga upp till 15 000 bostäder kommande 35 år står fast. Man vill alltså öka befolkningen från knappt 20 000 invånare till 50-60 000 invånare. 30 procent av de nya bostäderna ska vara hyresrätter och bilar ska i princip inte finnas. Parkeringstalet ska vara 0,3/100 kvm boyta.
Med 15 MSEK vinner man floskelbingot
Budgeten för att ta fram strategin är 15 MSEK. För det fyller majoritetens förslag bingobrickan med alla tänkbara strategiska buzzwords. Klimatneutralt, Agenda 2030, mobilitetshubbar, hållbart byggande, social hållbarhet m.m. fyller dokumentet. Man gör hållbarhetsbedömningar men inga bedömningar av vad förslagen innebär för din eller kommunens ekonomi. Men det tycks inte spela någon roll, det viktiga målet är antal bostäder.
Idag är Knivsta kommun beroende av att exploatera mark för att få driftbudgeten att gå ihop. Det ökar intresset för förtätning genom att bygga i kvarvarande grönområden i samhällena. Senast har kommunen t.ex. beslutat att bygga ett LSS-boende på boulebanan vid Apoteksvägen.
I Knivsta färdigställs mellan år 2020-2025 ca 1450 hyresrätter varv nära 750 st vid Gredelbyleden i Ängby. Statliga stöd har gjort att de flesta lägenheterna som byggs är små. Historiskt har hög koncentration av mindre hyresrätter skapat en grogrund för otrygghet, brottslighet, sociala problem och i värsta fall klassning som utanförskapsområde.
Pratar man hållbarhet är ekonomi och sociala faktorer också viktigt. Därför hade det ju varit snyggt med någon bedömning av vad upp till 5000 hyresrätter i Knivsta kommer innebära. Men pengarna kanske inte räckte till det.
Kristdemokraternas alternativa strategi
Kristdemokraterna ser behov av en långsiktig strategi för Knivstas utveckling. Vi vill se att Knivsta utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. De som flyttar till Knivsta idag är framför allt barnfamiljer som vill bo lugnt nära naturen och med bra kommunikationer. Knivsta, Alsike, Lagga och Långhundra är alla orter som då blir attraktiva. Söker man stadsmiljö väljer man att bo i Uppsala eller Stockholm istället.
Kristdemokraternas förslag till vision och mål för stadsutvecklingsstrategin tar sin utgångspunkt i vilket samhälle vi vill skapa istället för hur många som ska bo här. Vi ser t.ex. stadsparken i Mariefred eller Tullinge Trädgårdsstad som goda förebilder. I korthet går förslaget till stadsutvecklingsstrategi ut på följande:
· Knivsta ska utvecklas till en trevlig trädgårdsstad med omkringliggande levande landsbygd. Det betyder att i centralorten bygga lågt, tätt och småskaligt med stort inslag av grönt. Vi ska inte förtäta genom att bygga bort grönområden i befintliga kvarter. Landsbygden ska ges förutsättningar att växa organiskt på egna villkor.
· Knivstas identitet som naturnära, barnvänlig, trygg småstad ska bevaras och utvecklas när kommunen växer. Naturnära småhus, radhus och mindre lägenhetshus med såväl bostadsrätter som hyresrätter är därför mest attraktivt att bygga.
· Byggtakten ska utgå från vad kommunen klarar ekonomiskt och vad marknaden efterfrågar. Då behövs inga mål för antal bostäder eller typ av upplåtelseformer.
· Antalet boendeparkeringar i nya områden ska vara efter vad marknaden önskar, sannolikt 0.8-1.5 parkeringar/100 kvm. Det är en höjning från 0,3 som gäller idag.
· En central järnvägsstation i Knivsta med stort reseunderlag är viktigt för att också i framtiden ha goda tågförbindelser. En station i Alsike blir då överflödig.
· I närtid verka för att bygga motorvägspåfart i Halmby för att på så sätt minska trafikflödet genom Alsike. Då får landsbygden i och kring Lagga och Östuna också närmare till Uppsala.
Med dessa förslag bevaras Knivstas värden som ett naturnära småskaligt och tryggt samhälle med goda kommunikationer. Med en lugnare utbyggnadstakt som på riktigt är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kan kommunen dessutom bättre fokusera på kommunal kärnverksamhet d.v.s. bättre skola, vård och omsorg.
Varför vill majoriteten ha strategin?
Fyrspårsavtalet år utgångspunkt för stadsutvecklingsstrategin. Men utifrån Trafikverkets förslag till nationell plan kan man konstatera att någon station i Alsike inte kommer finnas till år 2027 och några fyrspår kommer vi inte se förrän tidigast långt in på 2030-talet. Så förutsättningarna som majoriteten satte upp för sin planering gäller inte längre. Så varför håller C-M-MP-S-V-majoriteten fast vid dessa planer?
På mötet med samhällsutvecklingsnämnden fick jag lite känslan av att majoriteten tycker att “strategin är ett djävla skit, men nu har vi baxat den ända hit”, för att travestera en tidigare finansminister. Man pratar om levande dokument, att förutsättningar ändras m.m. men vill ändå ha strategin som den är.
Kristdemokraterna föreslog att alla mål om antal bostäder, hyresrätter m.m. skulle tas bort och att byggtakt ska avgöras av marknad och vad som är ekonomiskt rimligt. Detta röstades ned.
Kristdemokraterna föreslog också att vision, mål och principer skulle revideras utifrån sitt strategiförslag. Det röstades också ned.
Alltså har Moderaterna-Centern-vänsterstyret valt kvantitet som modell för Knivsta. Det ska byggas snabbt, tätt, högt, klimatsmart och kostnad verkar spela mindre roll. Jag kan förstå att V-Mp-S, som gillar centralstyrning, bostadspolitik och inte ser offentliga kostnader som problem, står bakom. Kanske drömmer de om 70-talet? Men att borgerliga partier väljer denna strategi är för mig en gåta. Så fråga dem gärna.
Bromsa i tid
Beslutsprocesser som denna kring stadsutvecklingsstrategin kan lätt rulla på för att man “redan lagt ned så mycket tid och pengar på arbetet”. Men “sunk cost” är ett dåligt argument. Arbetet blir inte bra när utgångspunkterna är fel. Därför måste strategin ändras i grunden nu.
Förslaget går nu vidare till kommunstyrelsen och sedan fullmäktige för beslut.
Jag vill att kvalitet ska styra och att utvecklingen givetvis ska vara bra för dagens invånare och utifrån vad som är ekonomiskt rimligt. Därför har vi tagit fram ett eget förslag för Knivstas utveckling. Läs och bilda dig en egen uppfattning. I kommunvalet nästa år får alla Knivstabor möjlighet att rösta på den framtid man vill ha.