Varför får inte Knivstaborna mer för pengarna?
Senaste mandatperiodens skattehöjningar har kostat Knivstas familjer 9000 kr extra/år
(Bild: Knivsta kommun)
Knivsta är idag en kommun som med ca 20 000 invånare är tillräckligt stor för att kunna ge god service till invånarna. Men frågan är hur bra kommunen hushållar med våra skattepengar. Budgeten ger viss vägledning liksom jämförelser med andra kommuner.
Invånarna är unga och välutbildade med höga löner
Förutsättningarna borde vara goda i Knivsta för bra service och låg skatt. Medianinkomsten är nionde högsta i Sverige, förvärvsfrekvensen fjärde högst i Sverige, andelen förtidspensionärer sjunde lägsta och andel bidragsförsörjda tionde lägst i Sverige. Arbetslösheten är långt under Sverigesnittet samtidigt som många barn ökar kostnaderna för skola och förskola. Den s.k. ”försörjningsbördan”, dvs. att de som jobbar betalar för unga och pensionärer, beräknas enl. kommunen öka de kommande åren.
Dyr kommun med höga kostnader
Skattekraften är alltså bra, ändå är kommunalskatten i Knivsta långt över Sverigesnittet:
När man pratar ören i kommunalskatt kan det låta som något lite. Men för invånarna i Knivsta blir det dyrt. Idag betalar man en kommunalskatt som är 95 öre högre än Sverigesnittet. För en familj med sammanlagd inkomst på 80 000 kr/mån innebär det 9000 kr extra/år. Jämfört med att bo i t.ex. Sollentuna betalar Knivstafamiljen 29 000 kr mera per år. När skatten nästa år ”återställs” till nivån före denna mandatperiod kommer Knivstafamiljen ändå betala 3400 kr mer/år än snittet för Sverige eller 23 000 kr mer än Sollentunafamiljen.1
Höga kostnader och stora investeringar
Att växa är dyrt är sannolikt dyrt. Och Knivsta kommuns kostnader/invånare är hög. Det behövs förskolor, skolor, vägar m.m. Knivsta har under många år täckt driftskostnader med intäkter från markförsäljning, så inte ens med hög kommunal skatt går kommunen runt. Det har gjort att kommunen hamnat i nedåtgående spiral där man måste sälja tillgångar för att få ihop driftbudgeten. Det är inte hållbart i längden.
Det stora investeringarna för nästa år är i exploatering (341 MSEK) för att förädla mark och fastigheter. Detta finansieras i huvudsak av exploateringsbidrag från exploratörerna. Nästa största investeringen är 120 MSEK i infrastruktur som vägar, gångbanor m.m.
I den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för år 2022 sänks skatten till nivån före denna mandatperiod. Men skatten kommer ändå vara högre än snittet för Sverige. Att sänka skatten för att hamna på medelnivå skulle för Knivsta kommun ge 15,6 MSEK lägre intäkter i en verksamhet som omsätter 1,56 Mdr kr. Det borde vara möjligt att spara in.
Avkastning på kommunens tillgångar är ojämnt fördelade
Utdelningen från kommunala bolag beräknas till 12 MSEK. Noterbart är att Knivstabostäder som är värt över 600 MSEK inte ska ge utdelning till kommunen trots relativt höga avkastningskrav. Det är ytterst märkligt att kommunens invånare ska avstå utdelning från en så stor investering. Bygget av CIK kostade över 400 MSEK och driftskostnaden är drygt 30 MSEK/år. Det hålet i ekonomin behöver fyllas. Att sälja Knivstabostäder för att stärka kommunens balansräkning är då en lösning.
Uppdrag för gallerierna
I budgeten finns också diverse uppdrag till nämnderna. Några är bra och behövliga som effektiviseringsprogram för ekonomi i långsiktig balans, lokaleffektivitet för alla verksamhetsområden liksom att nämnder i sina bokslut ska visa effektiveringar som gjorts.
Några uppdrag är mer spel för gallerierna. Det så sådant som att fokusera på minskad plastanvändning i förskolan (inte evidensbaserat), upphandlingar med hållbar konsumtion i fokus eller att stimulera minskat bilberoende. Uppdrag om att idéburna sektorn ska bli en viktig aktör i Knivsta kommun är kanske bra men frågan är vad det innebär.
Problemet med denna typ av uppdrag är inte att syftet måhända är gott, utan att det är uppgifter som tar fokus från kommunens kärnverksamhet. Allt är prioriteringar så gör man det ena kan man inte göra det andra. Det viktigaste politiker har att göra är därför att prioritera och se till att invånarnas skattepengar skapar värde. Inte att i första hand förse sig själv och tjänstemän med spännande projekt.
Ger höga skatteintäkter bättre kvalitet?
Fokus i denna text har varit på kommunens intäkter. Man kan sedan jämföra kvalitet i t.ex. barnomsorg och skola. Den borde, med tanke på att Knivstas familjer får betalar upp till 9000 kr/år extra för att bo här, vara mycket hög. Om det är så eller inte är en separat artikel.
Knivstas invånare bör i första hand få bra kommunal service, dvs. bra skolor, äldrevård, socialtjänst och infrastruktur. Den planerade utbyggnadstakten riskerar att bli både dyr och dålig för dagens invånare. Visst får fler möjlighet att bo här, men det ska inte till priset av att invånarnas beskattas hårdare än andra och att kvaliteten i kommunal service hotas.
Knivstas förtroendevalda behöver behöver bli bättre på att prioritera och fokusera kommunens verksamhet så invånarna får mer värde för pengarna. Politik ska inte vara en lekstuga för egenintressen. Här verkar det finnas förbättringspotential.
I kommunalskatten ingår skatt till regionen och kommunen. Region Uppsala har av Sveriges regioner den sjätte högsta skatten med 11.71 kr. Det är 15 öre högre än genomsnittet (11.56 kr) och Knivsta ligger 20 öre högre än kommunsnittet. Totalt 35 öre.