Utbyggnadstakt och kommunens ekonomi - vad vill du betala för en hög tillväxttakt?
Att sälja tillgångar för att få ihop driftbudgeten är kanske inte så smart
Många människor är ekonomiska när man ska köpa något. Man jämför priser på t.ex. Pricerunner innan man beställer de där sommardäcken eller den där snygga väskan.
Men hur mycket betalar du i skatt och hur använder Knivsta kommun dina pengar? Vilket värde får du för din kommunalskatt? Det är frågor som fler borde ställa sig. Kommunalskatten är den största kostnaden för i stort sett alla knivstabor.
Många invånare har åsikter och ställer gärna krav på att kommunen ska betala det ena och det andra. I slutändan är det dock alltid du som betalar det som kommunen väljer att göra. Några kanske vill ha bra äldrevård, någon en hundrastgård, några en golfbana, föräldrar fler lärare i skolan och några vill ha ett vindkraftverk. Väljs det ena får man avstå det andra.
Att prioritera vad kommunen gör för dina skattepengar är kommunpolitik.
Intäkterna – skatter, statsbidrag och exploateringsintäkter
Av Knivsta kommuns omsättning på ca 1,5 mdr kr står skatten för ca 1,1 mdr kr. Resten är statsbidrag, skatteutjämning m.m. 44 milj. kr är exploateringsnetto, dvs. det kommunen behöver dra in på att sälja mark för byggande. Knivsta har under lång tid exploaterat mark för att få ihop till driften av kommunverksamheten. Men förr eller senare tar tillgångarna slut.
Stora investeringsbehov ökar låneskulden och försämrar resultatet på lång sikt
Stor inflyttning kräver investeringar i vägar, skolor, förskolor, VA-nät m.m. Över tid har Knivstas långfristiga skulder ökat. År 2021 var den 81 000 kr/invånare vilket är högt jämfört med andra kommuner.
Knivstas långsiktiga låneskuld/invånare jämfört med medel för svenska kommuner (Källa: Kolada.se)
Senaste året har kommunen amorterat 50 milj. kr och fått ned skulden lite. Detta var möjligt genom den skattehöjning på 70 öre (3500 kr/år om man tjänar 500 000/år) man haft under mandatperioden.
Anslutningen till Käppala reningsverk förväntas kosta något mer än CIK, dvs. över 500 milj. kr. Det kommer öka låneskulden med ca 30 000 kr till ca 110 000 kr/invånare.
Knivsta kommun är högt belånad både i absoluta tal och per invånare, trots stor inflyttning. Fyrspårsavtalet beräknas ge en befolkningstillväxt på två procent/år. Det är ungefär den takt kommunen växt med under senare år. Allt annat lika så lär skulden öka i takt med de investeringar som följer av den beslutade tillväxten. Med större lån ökar räntekostnaderna och dessa kan öka ännu mer när inflation och räntor nu är på väg upp.
Kommunens resultat påverkas också av ökade avskrivningar på gjorda investeringar. För t.ex. gator så fördubblas dessa de kommande fem åren från 10 till 20 milj. kr.
Trots ökad inflyttning och fler skattebetalare så blir resultat inte bättre, kostnaderna för skolor, vägar m.m. ökar också.
Det ekonomiska resultatet räcker inte
I kommunens årsredovisning för 2021 (s. 58) har man räknat på resultat framåt. Man konstaterar att:
En tillväxtkommun som Knivsta bör enligt SKR ha ett överskott om 2 – 5 procent årligen i kommunkoncernen för att klara investeringar. …..Om kommunkoncernen inkluderas i kalkylen så är bedömningen att resultatet når drygt en procent årligen de första fem åren. Räntenivån är säkrad fem år, men därefter är det osäkert hur räntan påverkar bolagens räntekostnader. Oavsett detta är en procents överskott inte hållbart för en kommun med hög befolkningstillväxt och stora investeringsbehov framöver.
Knivsta kommun skulle alltså behöva ett löpande resultat på 30-75 milj. kr/år vilket kommunen över tid knappast kommer att nå. Den skattehöjning majoriteten gjorde under mandatperioden var ju bl.a. för att återhämta tidigare dåliga år. Utöver detta har ett effektiviseringsprogram gjorts år 2019-2022 som gav ca 20 milj. kr.
Knivstas ekonomi är inte långsiktig hållbar. Beroendet av exploateringsintäkter gör att man hamnat i en spiral av ökade investeringar, ökade skulder, ökade avskrivningar, ökade räntor samt verksamhetskostnader. Och intäkterna räcker inte.
Så hur gör denna utveckling Knivsta bättre för oss som bor här? Borde vi inte diskutera det innan vi pratar om hur kommunen ska använda skatten?
Utgifterna – vad får du för pengarna?
Vad som verkar ha blivit problem i Knivsta är att skenbart goda inkomster genom exploateringsintäkter har lett till relativt höga kostnader för verksamheten i kommunen. Nettokostnadsavvikelsen jämför faktisk kostnad med statistiskt förväntad kostnad. Är den positiv kan det bero på högre ambition och/eller låg effektivitet. I Knivsta är denna hög för grundskola, individ/familjeomsorg och äldreomsorg.
Knivstas kostnadsläge jämfört med statistiskt förvånad kostnad (Källa: Kolada.se)
Sammantaget har Knivsta kostnader som ligger ca fem procent högre än jämförbara kommuner. Det motsvarar 75 milj. kr/år eller 1,40 kr i kommunalskatt (7000 kr/år för en inkomsttagare med 500 000 kr i årslön).
Knivsta har ganska bra utfall i t.ex. skolan jämfört med andra kommuner. Men där lägger kommunen som syns ovan relativt mera pengar. Dock hänger detta sannolikt hop med dyra skollokaler (p.g.a. många nybyggda skolor) framför mycket undervisningstid.
Knivsta har också byggt många anläggningar som t.ex. CIK under senare år. Den gick på över 400 milj. kr och kostar idag kommunen ca 36 milj. kr/år att driva.
Framtiden – svårare ekonomiskt läge
Kommunal verksamhet är som all annan verksamhet. Det handlar om att skapa värde för de som betalar. Här i kommunen är det Knivstas invånare som ska få så bra förskola, skola, äldrevård, infrastruktur m.m. som möjligt för pengarna. Men Knivsta står inför stora problem framåt (mål och budget 2022, s 27):
Sammantaget är utmaningarna många, stora investeringar ny infrastruktur och underhåll av äldre anläggningar, åldrande befolkning och stora barnkullar som kräver mer kommunal service samtidigt som färre som ska försörja fler (med försvagade skatteintäkter). Det kräver att arbetet med ett förändrat arbetssätt som leder till produktivitetsökning, digitalisering och innovation fortsätter, men även förenklingar och ambitionssänkningar är alternativ som kommer behöva övervägas framöver.
I Knivsta har nuvarande majoritet med S-M-V-Mp-C enats om exploateringsekonomin. Det är lite som att köpa på kreditkort - vi växer och lånar nu så kan någon annan (du) betala sedan. Jag är orolig för denna utveckling.
Fortsätter utvecklingen får vi betala tillväxten med högre skatt eller sämre service. Här bör alla partier inför valet beskriva hur man vill prioritera i framtiden.
Skapa något bra av det vi har - planera för lägre tillväxt och bättre ekonomi
Att växa i den takt som nuvarande majoritet vill blir dyrt. Jag tycker att kommunen ska slå klackarna i backen, skapa stabilitet och göra något bra av det vi har. En plan för lägre utbyggnadstakt och stabilare ekonomi innebär att:
Dra ned på tillväxttakten och minska investeringarna till en nivå som kommunen klarar av, dvs. som motsvarar avskrivningar + resultat.
Prioritera hårt i kommunens verksamhet för att ersätta exploateringsintäkterna. Allt är inte lika viktigt och några verksamheter behöver tas bort. Innovationskontor och ett olönsamt vindkraftverk lär inte saknas av någon. Men också annan verksamhet behöver ses över.
Denna plan behöver sträcka sig över flera år. Samtidigt finns orosmoment som höjda räntor och att inflationen driver upp priserna för varor och tjänster. Då krävs ännu hårdare prioriteringar för att du inte ska drabbas av stora skattehöjningar.
Och till sist, precis som du kollar priser på pricerunner för att hitta bästa pris så behöver kommunen lära av de bästa kommunerna för hur man jobbar smart. Knivstas relativt höga kostnadsläge visar att det finns potential till effektiviseringar.
Var skeptisk till politiker som lovar guld, gröna skogar och fina paket. Det är lätt att vara generös med andras (dina) pengar. Så fråga inte vad olika partier vill göra, utan vad de vill prioritera bort. Det är nämligen det som kommer vara i fokus de närmaste åren.